Jag hade förväntat mig att hitta ”erkänna fel” högt upp på listan, men den hamnar så lång ner som på nummer 90. Jag trodde att folk gick runt länge med svansen mellan benen och skyldig blick. Nacken tyngd av den skam och skuld vi bär på som den andra än så länge inte känner till.
Det kan vara en stor eller en liten tabbe, oavsett vilket: får vi välja så döljer vi den helst. Men grejen är att vi i stort sett alltid blir påkomma förr eller senare, så det bästa för alla är förstås att förekomma det genom att erkänna.
Hur många gånger har du varit med om att folk kommer till dig och medger en miss de har gjort?
Hur ofta har du gjort det själv?
Förekommit avslöjandet genom att berätta att du har begått ett misstag?
Om du kan rada upp tio tillfällen då du erkänt ett fel innan du blivit påkommen så tror jag på visa undersökningar. Om det också är så att vi är överens om att Sverige har en kultur av att erkänna fel, så känns procenttalet lika självklart som att procenttalet för rädslan för skryt rimmar väl med jantelagen i Sveriges kultur. Men så är det inte.
Jag vill påstå att vi är dåliga på att erkänna fel och hellre sopar saker under mattan.
Vi bör prata om det här, för det finns en stor vinning i det. Här får du veta fördelarna med att berätta om dina misstag för de berörda, men också tajmingen för när man ska berätta - och effekterna av det.
Min bror minns tydligt ett misstag han gjorde för ca 48 år sedan när han var elva år. Han har ännu inte berättat det för någon, inte ens den det drabbade.
Han hoppas på att tabben förhoppningsvis är preskriberad.
Det finns en positiv och en negativ aspekt av att göra fel. Vi börjar med den positiva. De som har åstadkommit mycket har misslyckats ett helt gäng gånger. Men de har försökt så pass många gånger att det till slut blir rätt.
De vågar försöka, de är inte så beräknande och riskkalkylerande. De tänker att man lär sig av sina misstag, vissa har lärt sig en hel del och andra ingenting. Det senare tycker jag låter ganska tråkigt. De tillhör den riskkalkylerande gruppen som sällan rör sig utanför säkerhetszonen, de tänker ”vi förlorade ingenting”.
Det stämmer, men vi vann ingenting heller. Klart Usain Bolt hade kunnat sitta på läktaren och se de andra springa loppen medan han malligt vände sig till personen bredvid och sa: ”Jag förlorade inte.” Men tack och lov var det inte så att han la sig startlinjen eller läktaren, han sprang och blev världmästare på både 100 och 200 meter. Så att inte våga är ett misslyckande i sig.
Det värsta som kan hända är inte att det blir fel, det värsta är om du inte provar.
Blir det fel så gör du bara om och rätt nästa gång.
Du vet ju hur man inte ska göra nu.
Jag kommer ihåg när jag för ca 15 år började fotografera på ett mer seriöst nivå. Jag tyckte det var fruktansvärd svårt att fotografera fullt manuellt.
Jag förstod mig inte på ISO-Tal, slutaren och F-Tal. Jag tappade oftast lusten att fortsätta fotografera, när jag tittade på alla dessa fantastiska bilder andra tog. Ska jag verkligen lägga en massor av pengar på något jag inte förstå mig på?. Jag gjorde faktiskt det, om nu pratar vi om enorma summor av pengar, ja, jag vet att jag är galen. Men det är kanske sånt typ av galenskap som leder till framgång.
Resan var lång och svårt, men jag har kommit en bit på vägen som har gjort att jag tjänar en extra slant på mitt fotande.
Jag brukar oftast uttrycka mig på följande sätt.
Den som brinner för något och om han eller hon är beredd att arbeta hårt för detta, han eller hon är dömd att lyckas.
Den negativa aspekten av fel är mångdimensionerad såklart. Jag är inte här för att dunka folk som gör upprepande fel i ryggen och hylla dem som levnadsglada och sköna. Ett misstag är ett misstag.
Två misstag är dumt. Tre misstag eller fler är ett mönster. Så du som råkade vara otrogen i tre år och kallar det ett misstag ska nog uppgradera erkännandet med: ”Jag begick cirka 300 identiska misstag de senaste tre åren.”
Det finns enkla sätt att undvika fel som många begår. Det handlar om beslut som fattas i samband med HALT. Forskning visar att våra sämsta beslut fattar vi när vi är Hungrig, Arga, Ensamna, (Lonely) eller Trötta. Du kan lägga till ytterligare två ord där, nämligen Rädda eller Stressade.
Checklista för att minska sannolikheten för fel vid beslutsfattning:
Är jag hungrig?
Är jag arg?
Är jag ensam?
Är jag trött?
Är jag stressad?
Är jag rädd?
Den här checklistan ska du gärna ha lättillgängligt under tiden då många beslut ska fattas eller saker ska göras som kommer att påverka folk i din omgivning.
Kanske var jag trött eller hungrig när jag har tagit fel beslut i mitt liv?
Självklart är vi människor så kommer vi säkert ha tillfällen då vi är för hungriga eller arga för att ens komma ihåg listan och då är det bara att erkänna felen.
DÄRFÖR SKA VI ERKÄNNA FEL
Men nu har det växt fram ett klimat där många makthavare mörkar sina misstag. I samband med att de ”vänder blad” växer konspirationerna mot deras hederlighet, men också den fanclub som väljer att tro blint på den som mörkar. För att ge ett exempel så kommer jag att nämna Donald Trump är en sådan person som har varit väldigt benägen att kritisera medier för felaktiga fakta, men som själv stått som ett rådjur i helljus när folk kommit på honom med samma misstag.
Folk som flitigt pekar på andras misstag bör ha en stor dos av självkritik och kunna ta emot samma antal pekfingrar mot sig själv.
DET ÄR STARKT AV DIG ATT ERKÄNNA DINA FEL.