De flesta människor påstår gilla personer som är ärliga och pålitliga, men själva sanningen i detta påståendet är att om det är något vi verkligen avskyr är den nakna sanningen.
Det är oklart vad man verkligen menar med att man ”gillar sanningen”.
Om det är något vi verkligen gillar, är att höra det vi verkligen vill höra. Men det är inte säkert att det man vill höra har någon substans av sanning.
Det är i gemenskapen med andra människor som vi kliver upp på vågen. Jag vet inte om du behöver ett instrument för att få veta hur många kilo du har gått upp eller ett måttband för att se hur många centimeter du har lagt ut, men en sak vet jag. Vi behöver andra människor som säger sanningen om tillståndet i vårt hjärta.
Alla har svaga punkter och blinda punkter som vi inte klarar att hantera på egen hand. Vi behöver någon som påminner oss om våra djupaste - ambitioner och värderingar och varnar oss när vi kommer in på fel spår.
Vi behöver någon som hjälper oss att ifrågasätta våra motiv och rannsaka vårt samvete.
Vi behöver någon som påminner oss om ens värde och sanningen om oss själva. Framförallt behöver vi någon som utför andlig kirurgi på oss, när hjärtat hårdnar och blicken fördunklas.
Vi behöver dem därför att vi har en förbluffande förmåga att förneka sanningen om oss själva. Självbedrägeri är en mystisk process där vi drar en slöja över våra egna ögon.
Vi behöver andra som hjälper oss att leva upp till våra bästa intentioner och djupaste värderingar.
Vi behöver helt enkelt höra sanningen om oss själva som hjälper oss att utveckla förmågan att acceptera verkligheten.
Många människor tror att de skall kunna leva upp till sina bästa intentioner på egen hand men detta är ett katastrofrecept.
Vi människor har en ödesdiger benägenhet att tro att vi kan klara av alla livets utmaningar på egen hand. Så har det varit tror jag sedan första människan satt sin fot på denna planet.
Att vara ärlig och tala sanning kostar ett pris, historien påminner oss om priset många människor har fått betala för att vara sanningensspråkrör.
En del av dessa har fått betala med sina liv, andra har fått tillbringa största del av sina liv i ett fängelse, andra har blivit hånade, hatade, avvisade etc.
Anledningen att människan avskyr sanningen är på grund av att sanningen avslöjar. Sanningen står för ljuset i ett mörkt rum som avslöjar det som finns i rummet. Hur många av oss kan tänka sig att tända ett levande ljus i det mörka rummet hos oss själva? …
Men om sanningen är så otroligt viktigt, om vi alla är överens om att det behövs för att vi skall utvecklas, om det är en kärlekshandling - varför ser man då så lite av det?
Svaret kan vara svårare än mitt påstående och svar på frågan, men om jag får ta mig friheten att ge ett svar på denna fråga, skulle jag säga att det handlar om rädsla.
Det krävs stort mod för att stå för sanningen och vara dess språkrör.
Om vi säger pinsamma sanningar till någon blir det otrevligt. Vi kan bli avvisade. Vi kan hamna i en besvärlig situation. Det är mycket möjligt att vi blir anklagade för att lägga oss i saker som inte angår oss. Det kostar tid och energi. Det blir skämmande.
Vi talar i allmänhet sanning tills det börja bli dyrt, men då byter vi sanningen mot att få vara i fred.
Juan Carlos Díaz