Ofta är det svårt att skilja på en äkta handväska och en kopia. De har samma form, samma färg, samma sömmar, samma mått. Tillverkaren har till och med lagt ned arbete på att trycka det fina märket. Det finns dock pyttesmå detaljer som avslöjar kopiorna i det långa loppet.
Den falska partner bleknar på ett konstigt sätt när den blir blöt eller utsätts för solen. Dess innerfickor som ska vakta dina mest dyrbara av ägodelar går sönder i sömmarna och orsakar obehag. Till och med axelremmen du använder för att bära den slutar vara lika bekväm som den var inledningsvis.
Så vad gör du? Du fortsätter bära den för att du inte vill kasta den och för att den fortfarande är “söt”. Fast du kommer aldrig bära den vid en viktig tillställning igen.
Samma sak händer i våra relationer med falska flickvänner eller pojkvänner, man eller fru.
De verkar perfekta för dig och din nuvarande situation, men du kan inte förstå varför de över tid får dig att känna dig obekväm och ger dig mer huvudvärk än du väntat dig från någon du delat så intressanta konversationer med. De verkar blekna med tiden.
Ni bråkar om enkla saker och det finns en spänning du inte kan sätta fingret på. Deras uppförande lämnar något att önska, men du vill inte helt öppna ögonen för sanningen. Att göra sig av med en partner under livet är inte roligt för någon.
Det ska dock inte råda några tvivel. Om en partner uppvisar drag av nedanstående beteenden bör du dra ner på kontakten med honom eller henne. Och om personen matchar dem till punkt och pricka bör du säga upp kontakten.
De tycks älska att prata med dig, men spenderar merparten av tiden med att tala illa om andra. Intressant nog verkar de komma bra överens med personerna de kritiserar när de träffar dem.
De talar inte om idéer, de talar om människor. De talar konstant om vad som händer dem. Det är omöjligt att föra en konversation som inte slutar med en analys av andras liv i oerhörd detalj samtidigt som de jämförs med personens egna liv.
De är inte ärliga om sina känslor, vilket är varför du inte förstår dem. De blir upprörda, och så även du. I slutänden kan de anta en defensiv attityd “för att ingen förstår dem”. Det är utmattande.
Det du upplever är inte så farligt. De säger att de förstår dig, men de avfärdar dina problem som något som “inte är så farligt”.
De uppmuntrar dig att vara glad och lycklig, men de applicerar inte detta på sina egna liv. Det betyder att de inte erkänner att något sårar dem; de maskerar det med falsk styrka som faller isär så snart ni gör något roligt. Antingen förlorar de kontrollen, blir trötta eller så är platsen du tagit dem till tråkig. Ytterligare ett tillfälle att påpeka hur värdelös du är i denna relation.
De fäller olämpliga kommentarer såsom “min var bättre”, “jag har redan gjort det,” “ja, men det har hänt mig också”, “det är inte så farligt”…
De lägger stort fokus på sociala vänskaper.
De vill alltid hjälpa hela världen, men när de gör det känner de sig överväldigade. De vet inte hur man säger nej, och när det rör något allvarligt verkar de tveka.
De säger att du har många dygder när du är nere och verkar älska att vara nära dig… men de verkar inte lika exalterade över dina framgångar. De fäller pessimistiska kommentarer som “det slutar alltid illa” eller “var realistisk”. De är med dig i dåliga tider, men de verkar inte njuta när du upplever goda tider.
De säger att de är starka och att de varit med om mycket, men de saknar egen utveckling, med andra ord beter dessa sig som små barn.
Det värsta med den typen av partnern är att de saknar självinsikt och saknar förmågan att skämmas för sina egna dumheter.
Låter detta bekant? Antar att många av mina läsare känner igen sig.
Dessa typer av människor är antingen psykopater eller narcissister.
Risken att du inleder en relation med en sådan typ är enorm. Så akta dig för vem du vill dela ditt liv med.
Om du är en emofil det vill säga en person som joggar efter känslan att vara förälskad, och alltså inte lägger märke till de andra varningssignalerna som andra skulle uppmärksammat. Då är det ett stort risk att du kan bli intresserad av denna typ av män eller kvinna som lider av den sortens personlighetsstörning.
Det finns dock andra teorier som kan påverka ditt val av en partner.
Denna kallas för anknytningsteorin.
Kortfattat om vad anknytningsteorin handlar om: Anknytningsteorin säger att ett barns relation till sina föräldrar kommer att påverka hur de senare i livet skapar och upprätthåller både romantiska och vänskapliga relationer.
Jag kommer ihåg en manlig bekant som jag umgicks under en tid, vi träffades mest på jobbet eftersom han arbetade på samma arbetsplats jag arbetade på för många år sedan. Ganska tidigt i våran relation som arbetskamrater upptäckte jag att han avvek från mängden i sitt beteende.
Han hade bara sig själv i fokus, och var kapabelt att göra vad som helst för att klättra till en vis position. Han var expert på att ljuga och märkligt nog nästan alla chefer trodde på denna individens lögner.
Jag började upptäcka att nästan alla chefer gillade honom, han ville framstå som en duktig arbetare, han hade ingen struktur och saknade förmågan att kunna planera. Men en sak måste jag säga: han var snabb och stark så att han kunde göra två mans jobb utan några problem, detta imponerade på cheferna och ganska snart fick han den position han ville.
Men det var också sista gång jag såg honom jobba, han blev latare och latare men han hade en förmåga att manipulera andra så att hans jobb blev gjord, det vill säga andra gjorde hans jobb.
En dag ville han presentera mig till hans fru. Analytiker som jag är, upptäckte jag i hennes ögon att hon var långt ifrån lycklig. Tänk om hon hade kunnat läsa mina ögon, för jag hade mycket att berätta och det viktigaste jag hade att säga var: fly medans du kan.
Det jobbigaste som finns är när man har insett och har bevis på att det ena partner bedrar sin partner men inte kunna berätta detta för den andra partner. I många år undrade jag hur blind hon var, för allt han gjorde var uppenbart. Till och med en blind hade kunnat upptäcka detta.
Men jag har också förståelse för kvinnor och män som lever med en psykopat eller en narcissist, man blir totalt förblindad, man är som en smutsig dörrmatta som har förlorat sitt värde.
Du tänker säkert så här: Men Carlos du skulle ha berättat för den andra partner vad du viste och kanske hade sett, eftersom du verkade ha bevis.
Jag har lärt mig av mina många misstag, jag kan erkänna att jag har gjort samma misstag antal gånger, då jag har med bevis berättat för det ena partner hur hon eller han blir bedragen av sin partner. Och alla gånger har jag fått gå därifrån med svansen mellan benet. Resultatet av detta blev att två började hata mig, den som blev bedragen och bedragaren. Så klart inga av dessa lever kvar med sin partner. Fick jag tack för detta? Knappast.
Man kan inte få någon att inse saker och ting om denna lever i förnekelse.
Det finns dock undantaget som tar till sig rådet även om denna lever i förnekelse men dessa är väldigt få.
Jag vill dock påstå att en analytiskt begåvning kan vara ett viktigt verktyg för att upptäcka den ”ruttna katten” i relationen. Problemet är när vi slutar analysera våren partners beteendemönster. När vi slutar med detta börja vi två två saker: Att allt som händer är normal och om det finns något fel då är det ens fel, för det är just detta du får höra av din partner om han eller hon är en psykopat eller en narcissist.
Hoppas att min text kan vara till hjälp.
Juan Carlos Díaz